onsdag 3 januari 2024

Vävstolen till Bengtas minne

En av de äldsta av släktens vävstolar på logen vet jag inte var den kommer ifrån. Min mamma hade den och jag kan inte fråga längre tyvärr. Bengtas har följt mig i livet. Det var den som jag hade på mitt flickrum och med mig när jag flyttade hemifrån. Därför kallar jag den till minne av mor Bengta. Bengta var min mormorsmor som vävde för avsalu som del av familjens försörjning. Hon bodde med familjen strax utanför Kristianstad: Röde påle pratade min mamma om. Hon vävde och även färgade garn och tyg. jag har hört att hon använde granris att färga med och det skulle kunna stämma med att man får en hållbar "oblekt" färg på lin av just gran. Om man vill väva mönster som inte bleks till vitt i solljus och tvätt så kan man färga t ex inslagsgarnet till drällvävnader med granris eller kottar. 

Vävstolen är lite sned och det får man balansera upp när man drar på en väv. Den har inte ursprungligen lattor men min pappa monterade lattor när mamma önskade det. Vävstolen är förhållandevis djup och både mamma och jag har vävt smålandsväv i den med två skaftgrupper: tuskaft som bottenbindning och med fyra mönsterskaft. Troligen har vävstolen använts för vävning av linne för säng och bord eftersom den är smalare men djupare än många andra äldre vävstolar. Förr vävde man ofta lakan och dukar i halv bredd och sydde samman dem på längden. Lakan för att man lätt kunde vända dem när de blev slitna i mitten, dvs man sprättade isär dem för att sy ihop ytterkanterna mot varandra och kunde då använda dem länge till. Mest troligt hade man inte heller alltid plats för fullbreda vävstolar och det är arbetsamt att väva riktigt brett, nästan går dubbelt så fort att väva halvbredd. Ett tredje antagande är att en duk och en handduk skulle gå att väva i samma uppsättning med en halv duks bredd. 

Hösten 2022 gjorde jag ett försök att återskapa en gammal förningsduk som ligger på hembygdsgården i Mariannelund. Tanken var att väva den i "Bengtas" med en trä- eller vassrörssked utan lattor och med klackspröt på garnbommen. Den gamla kluten hade ca 24 tr/cm och kan möjligen ha vävts av 30/2 eller 40/2 i en 130-rörssked med 2 tr/rör. Det var även svårt att hitta rätt färger, duken var blekt men intill fållen på avigsidan var färgerna bättre bevarade. Försöket blev en mindre duk inspirerad av den gamla, vävd av bomullsgarn 16/2 vävd med 3 tr/rör i en vassrörssked som då gav ungefär 13 tr/cm. Det var en härlig upplevelse att väva med vassrör. Så tyst, mjukt på något sätt. Kan inte beskriva känslan! 
Valet av vävstol blev Bengtas med klackspröt och vassrörssked på fyra skaft men utan lattor som fick ge små förningsdukar efter förlagan på hembygdsgården liv.


Gammal förningsduk som tillhör hembygdsgården i Mariannelund 



Bengtas vävstol med väv inspirerad av den gamla förningsduken på hembygdsgården i Mariannelund. Fotona är tagna i Filmbyn Småland när Emilkraften arrangerade Kalas i Upplevelseskogen vid Filmbyn 2022.











Inga kommentarer:

Skicka en kommentar