Jag är textil- och slöjdnörden som vuxit upp med mormor som virkade och stickade var stund tid fanns, med mamma som prövade de flesta slöjdtekniker som kom i hennes väg men fastnade i vävstolen och vävde otroligt mycket, hade alltid minst en väv uppsatt. Min mormorsmor, som jag inte minns, vävde för avsalu vintertid som del av familjens försörjning. Själv tar jag alla tillfällen att pröva nya slöjdtekniker och slöjdar till husbehov men har också en period när barnen var små slöjdat för avsalu och efter beställning.
Bloggade förr på Värekullaslöjd
Med en grund i min mammas vävstol och efter vävutbildning på gymnasium, folkhögskola samt högskolekurs så var jag ledare i många studiecirklar i vävning (och andra textila tekniker).
Jag har halva mitt yrkesliv arbetat inom besöksnäringen och eftersom jag bor i Astrid Lindgrens hembygd så har det ofta handlat om en liten kille vid namn Emil. Nu fanns det ju många Emil vid förra sekelskiftet så jag lånade namnet från bygden men tycker att det är lite fint att tanken går till en viss liten pojk med glimten i ögat eftersom. Vi väver i flera gamla vävstolar med några hundra år på nacken med de äldsta tillbehören jag hittar. Vi väver efter vävböcker från förra sekelskiftet men räknar om vävnoterna till vår tids behov och material. Det finns även nyare Glimåkravävstolar på logen. Skänkta av vänner varav en har ett litet drag om 20 mönsterskaft. Där kommer en damastväv upp till sommaren 2024!
Presentation av vävstolarna kommer med några ord om vars och ens förra ägarinna i nya inlägg framöver. Håll utkik!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar